Rise of the phoenix

24.07.2019 13:56

Som rubriken antyder så är ja tillbaka för ett blogginlägg. Tiden går som vanligt och nu är det snart dags för mitt deltagande i Cykelvasan 2019.

Första gången jag deltar i detta lopp. Jag har absolut inga förväntningar i år då jag har haft en time out från tävlande. Har gästspelat på en lokal tävling Sätra Bruk MTB som arrangerades av Mariestadscyklisten vill jag minnas utanför Karlsborg. Loppet i helhet gick bra ändå trots svajig träning. Lyckades ju givetvis köra fel sista 3 kilometerna så tappa ju både en bra tid liksom placeringar.

Cykelvasan blir både första riktiga tävlingen för mig i år men också en av få. Har byggt upp styrkan i både ben och bål inför i år och har riktiga pangben emellanåt men saknar flåset. Har väl inga stora förväntningar på årets lopp då ja både startar långt bak i motionsledet, då ja saknar tidigare resultat, men också vet ja att det lär bli trångt i spåret.
Formen.. Kunde varit bättre som sagt men är nöjd med styrkan i benen som jag jobbat upp mycket tills i år. Bra länge sedan känslan var så pass bra i benen. Flåset saknas en hel del däremot och blir spännande o se hur långt efter ja ligger formmässigt när ja får tävla på lite längre distans.
 
Målet var först att ja skulle va med lite mer i år på tävlande men både brist på motivation samt trötthet har gjort att ja reviderat årets mål och tar detta år som en långsiktig satsning till en bättre säsong nästa år.
 

Dagen innan Cykelvasan ska jag besöka Merida på plats där uppe.Där ska ja testa nästa års modeller och se va de har att erbjuda. Sålde ju min Scott RC i Juli månad för att inför kommande år gå över till just Merida.

Saknar min RC hoj en hel del nu när man gick över till hardtailen. Man blir löjligt bortskämd med heldämpat i skogen och glömmer bort hur det är att köra hardtail i stökig terräng. Det guppar och stöter o man studsar runt på ett helt annat sätt. Här får man jobba mer med tekniken istället för att bara köra över stenar o rötter.
 
Nya hojen blir såklart en värsting dock en annan typ än ja kört på tidigare. Merida har länge haft Ninety-Six som en ren tävlings maskin inom XC segmentet. En brutalt snabb cykel men med en "gammaldags" geometri. Man har nu gjort en stor satsning på One-Twenty serien som varit mer trail/allround cykel innan. Man tar fram en modernare geometri samt utvecklat den och erbjuder nu One-Twenty i både trail samt RC utförande för cross country. Hör José Hermida som vann Cape Epic 2019 på denna cykel. https://www.youtube.com/watch?v=xNjc8Xw46Do . Inför 2020 kortar man ner fjädringen til 100 mm i bak för att göra den mer xc inspirerad.
 

Sen ändringen av länkage inför 2019 med deras Float link teknologi så har den blivit grymt styv. Merida's tänk är ju inte samma som Scott där du har remote på styret för att stänga av fjädringen. Den påminner lite om Specialized tänk att slippa tänka på det. Framdämparen på en finare modell i serien har Lockout remote på styret, men i bak bygger det på ett annat system.

Bakdämparen om man tittar noga är vinklad framåt samt med nya länkaget där det inte sitter länkat ihop med vevpartiet bidrar till en ruskigt styv känsla redan på ALU nivå. När du väl behöver ha fjädring är det en fantastisk skön känsla i Float link. Kör du med en bil med stela dämpare på en grusväg skulle du studsa runt över hela banan. Samma tänk har Merida gällande cykel fast med skillnaden att när det är slätare grusvägar upplevs fjädringen låst och när de blir lite stötigare så levererar fjädringen.
Tittar du på världscupen i MTB på redbullTv så ser du många som kör med öppen fjädring uppför.

Fjädringen hjälper till speciellt i slirigt före att klättra upp för backarna på ett mycket effektivare sätt.
Tyvärr får ja inte nya hojen förrän i oktober så fick "hotta" upp min Scale en aning.  Installerade både bättre hjul och XTR Di2 etc. Hardtail blir ju oavsett perfekt till just vasan. Övriga lopp o körningar saknas dock heldämpat väldigt mycket men ja börjar få väldigt bra känsla ändå i min scale.

Omställning både åkmässigt och tekniskt men också växelmässigt. Utväxlingen blir lite annorlunda med Shimano 11 delat än sram 12 delat , men som låten går "vi är på gång" och ja börjar hitta mina växlingar bättre.

Hoppas ja inte tråkat ut er för mycket nu.

 

hörs snart igen inför vasan

//Johan